nu var det längesen
hejhej!
nu var det väldigt längesen jag skrev någonting här. menmen, har inte haft tid och lust men ska försöka bättra mig (: idag har jag ridit Funi, det gick faktsikt bra tycker jag (: det var riktigt roligt (: nu ska jag ner å laga mat med min bror (: men först ska jag vräka ur mig några känslor.
jag är trött på att ha alla dryga irriterande... efter mig -.- , och det finns verkligen en jag är rikigt trött på! jag tål henne bara inte, vi försökte och sa att vi skulle vara vänner. men TJENA! liksom hallå, det har ju gått bra hitils tycker jag? hmm! eller så inte. jag är så trött så jag vet inte vad. jag skulle kunna smälla på dig utan anledning. och din jävla kompis, hon är så irriterande, ibland undrar man om det verkligen är nå fel på den människan?. snacka om att käka blängsylta till frukost every day! jag blir så lack på det! varför måste man glo så jävligt?
sen finns det ju en till, som kanske är hur störd som helst. orka bry sig så mycke om varför. vill man inte så vill man inte. fatta det kanske? utan att behöva ställa samma fråga 100 gånger. vill man inte svara på frågan så gör man väl inte det, okej? då kan man väl fan acceptera det ocskå!
sen kommer vi till det tråkiga :/ , jag vet inte vad man ska skriva.. men det känns så jävla hemskt att nåt sånt här skulle behöva hända. det känns så konstigt och alla mår så dåligt :/ jag kände knappt nån av er, men micke var jag med för första och sista gången den 30 april, jag var med honom och en massa andra nere vid stranden till elva ungefär och det var vid 40 i två på natten som det hände. vi hade så jävla roligt nere vi stranden! alla hade det jätte roligt och när simon vart sur och ville börja bråka kom du och stoppa han och lugna honom. du verka så snäll och brydde dig om alla. och när du och frank visa upp dansen ni hade "tränat" lite på så skratta alla och david och jens försökte vara med, men det gick inte så bra. det var iaf en underbar kväll. och jag tänker på er båda hela tiden och tycker så jävla synd om alla andra som stod er närmast!
vila i frid Mikael & Patrik! vi kommer alltid att minnas er! ni är älskade!
nu var det väldigt längesen jag skrev någonting här. menmen, har inte haft tid och lust men ska försöka bättra mig (: idag har jag ridit Funi, det gick faktsikt bra tycker jag (: det var riktigt roligt (: nu ska jag ner å laga mat med min bror (: men först ska jag vräka ur mig några känslor.
jag är trött på att ha alla dryga irriterande... efter mig -.- , och det finns verkligen en jag är rikigt trött på! jag tål henne bara inte, vi försökte och sa att vi skulle vara vänner. men TJENA! liksom hallå, det har ju gått bra hitils tycker jag? hmm! eller så inte. jag är så trött så jag vet inte vad. jag skulle kunna smälla på dig utan anledning. och din jävla kompis, hon är så irriterande, ibland undrar man om det verkligen är nå fel på den människan?. snacka om att käka blängsylta till frukost every day! jag blir så lack på det! varför måste man glo så jävligt?
sen finns det ju en till, som kanske är hur störd som helst. orka bry sig så mycke om varför. vill man inte så vill man inte. fatta det kanske? utan att behöva ställa samma fråga 100 gånger. vill man inte svara på frågan så gör man väl inte det, okej? då kan man väl fan acceptera det ocskå!
sen kommer vi till det tråkiga :/ , jag vet inte vad man ska skriva.. men det känns så jävla hemskt att nåt sånt här skulle behöva hända. det känns så konstigt och alla mår så dåligt :/ jag kände knappt nån av er, men micke var jag med för första och sista gången den 30 april, jag var med honom och en massa andra nere vid stranden till elva ungefär och det var vid 40 i två på natten som det hände. vi hade så jävla roligt nere vi stranden! alla hade det jätte roligt och när simon vart sur och ville börja bråka kom du och stoppa han och lugna honom. du verka så snäll och brydde dig om alla. och när du och frank visa upp dansen ni hade "tränat" lite på så skratta alla och david och jens försökte vara med, men det gick inte så bra. det var iaf en underbar kväll. och jag tänker på er båda hela tiden och tycker så jävla synd om alla andra som stod er närmast!
vila i frid Mikael & Patrik! vi kommer alltid att minnas er! ni är älskade!
Kommentarer
Trackback
